So happy i could die!

Idag kommer jag få ett samtal ifrån NORGE! :D
Oooh, jag är så fett nervös ska ni veta!
Måste göra gott intryck måste värma upp min röst så jag inte låter som en liten pojke som kommit i målbrottet.

Sitter och kollar på mitt sommarschema jag fått från mitt jobb, oj och fy jag kan redan nu säga att det kommer inte bli någon fritid för mig i sommar!
ska svänga in om norge med och hälsa på och träffa Ashly :D, blir väldigt trevligt!

Känns som att jag kommer spendera lite tid i Sverige nästa år, har jag tur får jag ta mig hem på jul/nyår man får ju 3 veckors betald semester så gäller att använda dom väl!
Och resan dit ska vi inte snacka om!, jag ska sitta i en buss, För jag har bestämt mig att det blir lättast så !? jag villinte klydda med flyg, tycker inte om flyg och att flyga ensam borde vara ens värsta mardröm så nej, buss får de bli från Malmö, och vet ni den tar 7,5 timme :O jag kommer få mossiga fötter och bli uttråkad som sören rent.
men nej, jag klarar det! jag klarar allt !

Har förövrigt planerat mitt liv 2år framåt med eller ja 3 blir det kanske, suck nu väntar man bara på att det ska hänsa något, man kanske kan låna en framtidsfjärkontroll och spola fram tiden lite? de hade varit perfekt!

underbart väder är det med, har haft så mycket att tänka på så jag har igonerat vädret! illa, då är de fan illa.
men ja, hunnit sitta ute har jag iaf och fått lite färg vill jag iaf inbilla mig! :D
nej om man skulle ut och sätta sig lite i solen med iphonen intill en för att inte missa deras samtal.

det gör jag!
smell you later! // Puss                                                 

God morgon min sköna

Vilken underbar natt!
jag har drömt så sjukt mycket så vet inte om jag ska vara glad eller irreterad idag. men får väl intala mig att det var en dröm och sluta ta allt så seriöst.

Idag är det Torsdagen med stort T, skola snart och trycka ut de förbannade pappren till redovisningen börjar bli lite smått nervös inför det, men jag vet att jag klarar det finfint!
Sedan blir det gymmet som vanligt och hur jag ska hinna äta där emellan vet jag inte riktigt, men de får jag ta tag i när det är dags.

jag förstår inte varför man är så dålig på att äta frukost, är alltid svin hungrig när jag vaknar men sen tänker man att det finns så mycket man ska hinna med och så "glömmer" man bort att äta.
Det är verkligen illa!
har gått på diet länge nu, måltidsersättare, men eftersom intaget är litet så bör man inte träna men eftersom jag både kombinerar med vanlig mat iaf 1 gång om dagen så anser jag att det är ett måste.
Vi får se, jag lär ju aldrig bli något benrangel iaf, kanske tur det?
klockan är redan 1 och jag ska vara på skolan klockan 2 och här sitter jag nyduschad och ofixad.
Denna stress lär ta död på mig en vacker dag ska ni se.
Skönt med 3 veckers lov efter denna hemska slut veckan, det kan jag verkligen vara värd!

Ibland önskar jag att man vore en fågel eller ett annat sånt djur som lever fritt högt upp i luften utan att ens vara medvetna om vad som händer nere på marken, fast det är klart även dom måste hitta mat om dagen och flytta när det är för kallt, usch nej,  man ska inte klaga visst har man det bra?
Kunde varit så mycket värre och man bör vara glad över vad man har och vad man kommer bli.
Jag ser fram emot mitt liv för det har jag planerat helt själv och dessa krav jag sätter på mig själv dom klarar jag faktiskt ut, sådså..

nej, nu måste jag springa ..

Puss o kram // Emily

USE ME

oj! men hejsan det var inte igår, inte på flera månader vill jag säga!

Herre min gud, hur lyckas jag nu med detta då?
vart ska jag börja hänt en jädrans massa sen jag skrev här sist vet inte riktigt hur jag ska ta igen de nu, ångest över de med!

men vi kan ju börja såhär, med mig är de bra tack, själv? vet du de skiter jag i ..
Det ända som verkligen betytt något för mig den senaste tiden är verkligen träningen med stort T, samt skolan.. men de behöver vi inte gå in på nu.
Fick världens sötsug idag, så nu sitter jag och knapprar på morötter, brun ska jag minsann bli och det är nog en väldigt bra början.

märker att jag blev lite djup i de flesta inläggen här, vet inte riktigt varför egentligen men jag antar att jag hade en sån djup period då mina tankar var "poetiska" eller ska vi hålla oss till att kalla de för djupa?
Jag mår som en gud och strålar som en sol, det är nog kortfattat om mig just nu.
skolan slutar om bara några dagar och på fredag ska jag ta världens djupaste och längsta andetag (ja, inte så jag kollapsar dock) bara för att få bort denna ångesten och oron jag har haft för mina kurser jag läst för att kunna söka in på min nedrans utbildning.

Jag känner mig som en helt ny människa idag, sprang på löpbandet och när jag hade nått 5km så tänkte jag, nej varför sluta när du kan så mycket mer..
tror det är mitt största problem faktiskt, att jag ger upp så lätt att jag blir besviken på mig själv för att jag inte klarade mer när jag egentligen gjorde de fast ändå inte lyckades få göra de, ja ni förstår!?
Men jag kan inte förstå vad detta underbara måendet kommer ifrån, fast å andra sidan så varför inte? jag har klarat mina kurser, skaffat mig sommarjobb/deltisdjobb för fasen vad jag har jobbat!, sedan säkrat min framtid eller ja iaf ett år framåt, jag ska skaffa mig en Norsk hung och vet ni vad? jag tror verkligen på det med!
Inte för att de skulle spela någon roll har så mycket med mig själv som jag vill uppleva det första jag ska börja med när jag åker iväg i August är att lära känna mig själv och tänka efter vem är du Emily?
Det känns som att jag kan förstå varför inte någon står mig nära, vem vill vara någon nära när man själv egentligen inte vill ha någon där, jag har varit så trött på mig själv på mitt blyga jag nu släpper jag mig fri och alla hämningar får flyga åt fanders, jag vill visa er vem jag är och vad jag går för!

men, nog om det nu måste berätta för er om en liten prinsessa som bor i Trelleborg hon är visserligen inte så gammal men hennes närvaro lyser upp alla rum.
Denna prisessa vid namn Linneá och hennes moster är så stolt över henne kan ni tro!
jag känner redan ångest över att lämna henne ett helt år gissa om saknaden kommer bli stor!
Lilla sessan, moster/gudmor ska alltid finnas vid din sida.

Jag vet inte vad jag ska skriva mer .. känns som att orden tog slut där och hjärnan hamnade i viloläge.
Imorgon, är dock en väldigt bra dag, ska dock överleva en redovisning men ska efter det unna mig en iphone!
så, ja så får de bli löning imorgon ju de ska vi inte glömma...






Lots of love* Emily



Irreplaceable

Jag trodde inte på lycka förän jag upptäckte att den faktiskt finns!

Denna glädjen delar jag enbart med mig när jag känner av den, och nu är ett sådant tillfälle.
Jag är stark i ensamhet men det är underbart att dela känslor med någon.
Man får en balans och känner sig starkare än någonsin.
Så mitt förra inlägg stämde väl in på mig just då, och jag står fortfarande för att man inte behöver dela sitt liv med någon för att känna lycka eller för att behöva känna sig hel.

var på bio igår och sedan tillbringade jag natten i Höör, mysigt <3

jag ville egentligen bara skryta med min otroliga glädje som sprider sig i hela min kropp.
Vill bara skrika och visa hela världen vad jag känner, men för dig ska jag visa att jag uppskattar din närhet och att du delar dessa känslor med mig.
Vi låter tiden avgöra men i denna stund känns det som att detta kan bli något helt underbart som jag egentligen inte kännt så snabbt innan.
Är du min mr right tro?



Om du lämnade mig nu

Jag kan inte ens gå utan att andas din luft i mina lunger,
det är bara när du inte hör, som jag vågar säga så.

Ibland undrar jag om det är tiden som läker alla sår, det som vi tyckte var jobbigt och svårt försvinner efter en tid och vi börjar tänka på andra sätt när tiden läkt vårt sår eller våra brustna hjärtan.
Men är det verkligen bara kärlek som allt hänger på?
Blir vi förkrossade när den vi älskade lämnar oss bara för att vi trivdes och älskade kärleken eller handlar det bara om tiden man fick uppleva tillsammans med en annan och få dela minnen och tankar.
glada tankar som vi inte kan uppleva med alla.
Vad vore jag utan dina andetag?
Ibland kan jag misstolka kärleken och tro att jag är beroende och inte kan leva utan den, men när jag sedan upptäcker mig själv att gå en hel dag utan att ens behöva kolla på min mobil efter att ha fått en tanka från någon jag visste tyckte om mig.
när det inte ens betyder något mer att höra av en person som man egentligen tyckte om och ville släppa in i sitt hjärta.
När det inte längre betyder något är det då vi ska hamna i sorg och bli deprimerade en lång period och bara se allt svart och negativt?

jag kan ärligt erkänna att det känns, ibland vill jag som många andra bara få bort sorgen och man känner att de inte längre finns någon spärr som håller en borta från de tankarna.
Men jag ska erkänna att min starka sida oftast visar sig och hjälper mig vid dessa tillfällen.

Jag skulle ge dig allt som du pekar på, men det är bara när du inte hör som jag vågar säga så.
Kan vi inte bara inse att vi inte behöver en person vid vår sida alltid.
Man räknas inte som hel när man har någon brevid även om det ibland vore skönt när man känner att allt tar emot att få ha en axel att luta huvudet mot, mot en person som verkligen förstår.
men det är fortfarande inte allt, jag kan inte förstå varför det ska vara så svårt att inse att kärlek är en känsla som när man väl får uppleva den så är man så fruktansvärt rädd över att inte vara värd denna känsla.
att inte få lov att vara lycklig.
men vår lycka kommer i periodvis, vem vore lycklig över att alltid få framgång och klara av allt.
vi växer när vi är ensama och vi lär oss att hantera även våra mörka sidor.

...

Vi borde kunna stå på egna ben och få hålla huvudet högt på egen bekostnad och av egen framgång.
vi behöver inte den andra personen vid vår sida som stöttar och berättar för oss att vi kommer klara av det, för vi borde vara så pass starka i oss själva att vi vet att vi klarar allt.

jag tycker det är sorligt när jag kommer på mig själv ibland, när man fäller en tår för kärlekens skull och sedan egentligen inte ha fått uppleva den.
kan ni förstå vad jag har att se fram emot i mitt liv, min riktigt kärlek kommer till mig för att stanna och den dagen kommer jag säkert inte uppskatta de känslor personen får mig att känna och jag kommer säkert bara gnälla över något som jag egentligen inte bör tänka på.
antar att vi alla är så, men visst är det tragiskt?
vi bör inte tänka på det utan bara följa med i livets rörelse och låta det hända som kommer hända utan att tro att allt har en mening.
vi kommer ingen vart genom att grubbla igenom våra förhållande som varit utan ge all kraft till den som kommer efter och njut av all lycka som personen bringar med sig.

Vi har oftast bråttom och vi säger oftast sånt som den andra personen vill höra utan att egentligen ha tänkt igenom.
och istället för att göra personen lycklig sårar vi genom att säga det som vi inte känner.
om vi älskar en person efter en tid i förhållandet är vi snabba med att berätta känslan vi känner, men vad ska man sedan smickra med när förhållandet varat en längre period och du upptäcker att du faktiskt känner starkare för personen .. betyder jag älskar dig plötsligt något annat då?


Allting har sitt slut

Idag är det Fredag, och jag ligger i min säng med en bärbar dator i mitt knä och försöker tänka i de banor att jag egentligen är skit trött.
Men jag anstränger mig nog för mycket.

Jag har gjort mina misstag, men jag brukar oftast lära mig mer av dom än kunna vara lycklig över att allt har en menning,
jag menar vad finns det för mening med ett misstag när man bara mår dåligt över att man tillät det gå fel och sedan inte kunna rätta till så att man själv kan vinna och få ut något utav det.
ibland kan man undra om livet redan är bestämt,
det har hänt saker förra veckan som gjorde mig helt tom av känslor och jag blev helt knäckt, men denna veckan har de mesta ljusnat.
Precis som om de vore förbestämt att de jag höll på med inte var bra för mig?

Jag vet inte, men det får mig att tänka på min framtid.
Vill inte vara den som ska se tillbaka på mitt liv och ångra det jag gjort eller det jag inte än gjort.
Just nu är det enbart mig det gäller, jag tänker alldeles för ofta på de runt omkring mig och vill alltid att allt ska vara så jäkla bra,
men nej nu är det jag som gäller nu måste jag med få lov att bli bra. i
Inte bli dissad utav någon och inte heller tillåta mig bli lämnad för att sedan grubbla på varför det är inte värt det,
jag har insett nu att mitt liv bara består utav såna bitar.
Visst jag sörjer jag är ledsen över det som hänt jag mår dåligt, men fine!
nu ska jag skärpa mig och inte vara så jäkla sårbar.

Jag kommer hitta min dröm och det är bara tiden som får avgöra hur lång tid det är kvar innan jag gör det, och då vill jag lova att jag kommer satsa helhjärtat på förhållandet.
Jag har ännu inte hittat rätt men vad begär man av en 20åring? Har fortfarande tid att vara ungdom och åka utomlands med mina vänner och festa för att jag kan och för att jag vill, för det var ju det de handlade om att enbart tänka på mig!
Jag ska försöka se ett avslut som e ny start på något annat.
Försöka se det lite mer positivt och kunna glädjas åt mina fantastiska vänner som finns för mig och som kan få mig stark från mitt sårbara inre, det finns så mycket kvar som jag måste ordna i mitt liv.
Folk jag måste förlåta, människor jag måste be om förlåtelse till och vara stark och lämna det som varit för det gör för ont att se tillbaka till.

Jag ska iaf på Bröllop nu på lördag samt dop till min systerdotter. Det är stort för mig, jag är så lycklig för hennes skull, blir nästan gråtfärdig bara av att tänka på det.
Önskar er all lycka och ni vet att jag finns där för er. <3

Sist men inte minst lite självförtroende upplysningar ...

Se till att du mår som bäst med sig själv innan du låter någon annan vara delaktig i ditt liv.

Du är värd komplimanger, ta vara på allt gott som sägs om dig och de andra kan du koppla bort för du är värd de bästa.

Du är värdefull och perfekt precis som du är, de sägs att det inte finns någon som är perfekt. Men ta en titt på dig själv, visst är det ett under att du finns och visst vill du tycka att du är värdefull och en människa som betyder mycket för många.

Unna dig något varje dag som du älskar, om de så är en timme på gymmet eller en choklad bit så är det okej, varför ska man ha hinder när man kan få uppleva något som gör en lycklig.
Vi tänker alltid på hur andra ser oss utan att bry oss om att få oss själva att bli lyckliga.

Sätt dig själv som 1a person i alla tillfällen, tänk på dig själv och gör ingenting som du känner ångest över eller vet att du kommer få ångest för.

Var ärlig mot personer i din närhet så du inte känner dig obekväm i vissa situationer. Var ärlig mot dig själv och lyssna inte på någon som gör dig illa både psykiskt och fysiskt, du vet att du är värd så mycket bättre se ditt liv som en gåva och var inte någon annans slagsäck utan stå på dig och lev livets ljuva stunder.

Nej, vissa saker i ens liv är jobbigt och man gör oftast lätta beslut för att slippa känna smärta eller något oavsett vad. Människor gör oftast fel val till en börja men inser sedan att de kanske var rätt till slut.

Jag vet ännu inte om rätt beslut har fattats när de gällde dig och mig.
Jag upplevde känslor som jag inte kännt förut och jag upplevde samtidigt att jag inte var nöjd med vad jag hade.
För mig är en framtid så oerhört viktigt men jag kan inte förklara varför.
Vi var nog aldrig rätt för varandra, vet inte varför jag säger detta kommer säkert ångra mig, men jag vill ändå säga att jag tror rätt val har gjorts o jag vet att både du och jag kommer bli lyckliga framöver dock inte med varandra.

</3


Blogg tips denna kväll

Godkväll eller bör jag säga Godnatt? har nu kollar runt lite på olik bloggar denna kväll och tänkte tipsa er om denna bloggen, http://metrobloggen.se/thetouch Hennes blogg är både innehålls rik samt underhållande, inte som många wannabe där ute ;)Så tt fett stort tummen upp för dig och din tjusiga blogg, måste ju samtidigt ge dig ett fett plus för att du updaterar ofta, det är jag själv väldigt dålig på! så plus till dig och din blogg.. Tycker tävingar gör det hela roligare och varför inte ta chansen att delta när man har lika stor chans som de andra att vinna. Sitter här i sängen och lyssnar på musik och föröker socialisera mig på både blogg och msn.. funkar, men kunde varit bättre må jag säga. nej nu blir det en natt promenad sedan krypa ner i sängen och känna ensamheten.. fet suck på det ...

AngelEyes

Denna kväll har jag tillbringat framför tvn, ser på filmen 27 dresses...
Vet inte riktigt vad jag tycker om den filmen men den duger denna kvällen !

Har även suttit och tittat på massa bloggar här på nätet och tanken slog mig, oj vad poppis det har blivit med att skaffa sig en blogg och ta en massa foton på vad man har på sig och sedan skriva ut var man köpt det, är de bara jag eller är inte det totalt ointressant?
Folkt dissar och hissar från höger till vänster och skriver illa om varandra i deras bloggar som hämd för att en började, jag menar finns det inget bättre att göra?
jag trodde hela grejen med bloggandet var att man skulle göra sin blogg personlig och ta tillfället att bevisa ens intressen, om man nu gillar mode så visst blogga på, men hela grejen med att hissa och dissa och skriva ut vart kläderna är köpta det har jag svårt för att förstå mig på.
Jag kan bara skriva för mig själv men jag har då inget intresse av att läsa flera rader i någons blogg om kläderna dom hade på sig idag och var dom är köpta..
Men det finns ett antal bra och intressanta bloggar med, gillar att läsa andras funderingar och planer för framtiden för mig är det nämligen viktigt med sånt.
Tycker vi alla ska ha tid över till att ägna åt oss själva och då menar jag inte att lägga en ansiktsmask i ansiktet eller doppa fötterna i fotbad utan att fundera och använda vår hjärna och komma på vad man vill med sitt liv.
Det är inte alltid lätt att hitta sig själv och hela ungdomen är en kamp på att finna sig själv och försöka lista ut vem man är och vad man vill.
men det är samtidigt alltid lätt att uttrycka sig på det sättet men har vi verkligen försökt att lista ut vem vi är och när vi trivs med oss själva.

från det ena till det andra, skola på måndag!
eller ska man kalla det för skola?, blir mer att fixa slutbetygen så man blir nöjd läser lite tilläggs kurser som jag kan behöva när jag läser vidare sen känns skönt att ha något att göra eftersom jag totalt lämnar vården nu framöver i framtiden.
men ja, komvux..
få se hur det går ska börja med körkortet med så det blir en del på samma gång men lika bra så man har gjort det.

Blir väldigt mycket träning med för min del nu i höst, reda måndag, se där!

förövrigt så är det massa med malmöfestivalen nu och jag är redan trött på den var där i går (fredag) vi var några tjejer sedan blev det bestämt att vi skulle dra vidare till Hässleholm för att min ena vänn skulle träffa andra vänner där på en klubb.
så de blev så, men när vi sedan skulle tillbaka till Trelleborg så missade vi de sista tåget så vi fick vänta på stationen till morgon tåget kom 06:42 ( visst är sånt underbart) men vi gjorde det bästa av situationen och tacka gud för att man kunde vara innomhus iaf annars skulle vi fruset till is för det är verkligen inte varmt på kvällarna längre...
såkom hem klockan 8:30 imorse trött och sliten men hade dock haft det väldigt trevligt iallafall en del av kvällen/natten..

Haft så otroligt ont i huvudet idag tror det blir att sova tidigt eller ja, tidigare än vanligt blir nog att hälsa på min syster imorgon ock hälsa på lilla solstrålen Linneá så man kan få känna lite kärlek ..

Kvällen avslutas med en mysig låt som passar bra när allt går emot och vi endast har kudden som tröst att hålla fast vid..
Enjoy


With or without you



Lilla Linnea, (prinsessan)


Sitter här denna kväll och försöker koppla av lite, varit en väldigt händelserik dag måste jag säga.
är mest trött nu men som vanligt räcker inte det för att man ska kunna somna.. typiskt...

Det är såhär nu att jag börjar plugga igen, snart väldigt snart.. redan på tisdag faktiskt, suck..
men inte så många kurser 4 rättare sagt, så förhoppningsvis behöver jag inte ägna så mycket tid åt skoltid, även om jag ger gärnet nu och får bra betyg!
ska börja med träningen med! sådså, slutet på augusti eller september börjar jag och då ska det bli allvar med det.
sedan nästa termin efter jul börjar jag intensivt med körkortet, så det ska nog bli människa av mig med en vacker dag ska ni se! ..

sen får vi se hur det går med mina planer som jornalist.. man ska ju följa sina drömmar har jag alltid hört, men jag har ännu inte riktigt bestämt mig, vi får se helt enkelt!
Lite planer på USA med till sommaren, Ganska stora planer om man säger så.. men det blir mer snack om det när de blir aktuellt ...

Funderar lite på om man skulle se en film denna kväll, vet inte vilken bara.. några tips?

var ju planer på att man skulle lagt sig i tid denna veckan och försöka komma upp tidigt, men har istället blivit sena kvällar och tvinga sig upp tidigt för att väcka sig med promenader och äcklig fullkorns gröt, inget vidare..
men vad gör man inte för att få upp självkänslan lite. kräver hårt arbete.. ska bli skönt o träna gym! så man kan slänga ut lite ilska och må bra sedan för att man gör något åt sin vikt, var på tiden så jag är stolt..

nej godnatt med er ! att slösa dessa sista timmarna på datorn är egentligen inte värt det! men skönt ändå med lite sällskap och att man iaf har någon att prata med där annars vet jag inte vad jag hade gjort..
 
enjoy .. Puss

Välkommen till världen underbara unge!

Ja, så var det äntligen dags.

Min underbara syster har fött en underbar flicka till världen vid namn Linneá.
Jag kan inte beskriva känslan av att besöka henne och hennes make på BB i Ystad idag och sedan bara få syn på Linnea, så liten så underbar.
Nej, det var mäktigt...
Hoppas bara de kan få komma hem snart så man kan besöka och gosa med lilla flickan.

När du blir stor så ska jag visa dig allt som finns att visa, jag ska vara där vid din sida när världen inte är rättvis eller tuff.
Jag har alltid en axel som du kan få gråta ut på när de behövs!
jag kommer alltid ta hand om dig lilla flicka, mosters lilla flicka .. denna underbara flicka som jag är så stolt över redan fastän du bara är nyfödd.


Livet har så mycket att ge, och allt kan förändras på bara några sekunder.
jag har varit med om många olyckor som kunde få mig att vara på en annan plats, men jag överlevde de alla och andas samma luft som ni andas fortfarande.
jag är inte rädd för döden absolut inte, men jag tror inte att det är ens tur att gå bort när man bara har börjat leva.
det finns så mycket kvar som jag inte upptäckt eller varit med om.
Att fått sitt hjärta brista en gång är inget jämfört vad livet för en, man kan aldrig vara säker och man ska aldrig vara det.
men när man möter en motgång eller får sitt hjärta krossat ska man inte se det som att livet inte har mer att ge, man går miste mycket tid bara genom att få dom tankarna flöda, ta vara på tiden och tänk positivt.. (vilket oftast är så lätt att säga) men alla har vi varit där, vi har alla haft motgångar och vi vet alla att de tar inte slut förän det är menat att vi levt vårt liv.
Så varför då hänga upp oss för mycket när vi möts av våra första motgångar, låt dom istället göra dig starkare.

Mitt hjärta har blivit krossat en del gånger men dock inte bara av killar jag haft, det har egentligen inte gjort mig någon skada alls.
Jag har bara blivit starkare efter ett skit förhållande som jag har haft och tänkt att jag förtjänar så mycket bättre än det !
men när ens förälder krossat ens hjärta en gång så är det så mycket svårare att växa upp på rätt sätt och bli stark utav det när man vet att man behöver båda sina föräldrar för att känna sig trygg och säker.
Jag vet inte varför jag tänker på det så mycket, men det finns i mitt bakhuvud hela tiden, precis som om jag inte kan gå vidare utan att ha bekräftelse och ett godkännande.

Smärta smärta smärta, men vem behöver det nu ?
jag orkar inte ens ta tag i det och då känns det som att jag tar den krossade biten ifrån mitt hjärta och slänger undan till någon som kan behöva den mer.
men jag vet även att jag kan förstöra mycket genom att känna såhär, jag kräver så mycket kärlek jag vill känna kärlek hela tiden och bara att någon ska vara beroende av mig och verkligen älska mig så det syns och hörs.
men det är så svårt, ingen som förstår och då är det meningslöst att skriva ner de ..

nej, dags för att se paris hilton BFF 2 , suck att man ska behöva bli beroende av det patetiska programmet, men om någon mer är intresserad så kan man se 2a delen på www.mtv.com

Förövrigt en sista lite kommentar Kent med bergo dalvana är ett måste i muskvärlden, har lyssnat på den hela kvällen och den får mig att drömma mig bort med en underbar man.. ;) saknar honom rejält ska ni veta !

enjoy pussis <3



                                                                   


Shes so much more than youre used to

Godkväll !

här sitter jag pigg som ... jag vet inte vad, kanske var jag inte så pigg trotts allt.
Men sitter här gör jag iaf, sorligt nog, borde vända tillbaka på dygnet så att man kan lägga sig lite tidigare vara utvilad och sen stiga upp lagom till tuppen börjar gala.
men vad är det för mening med det?
Har inte långt kvar på mitt lov nu och jag har inte blivit inringd från jobb så jag behövs nog inte där längre sorligt nog.
Men på någotvis är det ganska skönt, jag har under mina 3 år på gymnaiet upptäckt att vården var nog ingenting för mig!
och det är ju ganska skönt att jag upptäckt det nu, så man inte skulle ge sig in i något man skulle ångra och slösa bort sitt liv på ett jobb där man inte trivs eller känner sig bekväm, och om jag ska vara riktigt ärlig så vet jag inte om jag hade klarat av det heller!
hade ju inte direkt topp betyg på det praktiska och jag kan väl erkänna att jag hade inte intresset riktigt där heller.
Men vilken tur att det är över nu då!?

På tal om ingenting kan jag ju lika bra fortsätta, min katt ligger helt utslagen på min säng och väntar på att jag ska hålla honom sällskap, men jag har ingen lust för att sova.
känns som att man sover bort tiden när man är ledig, varför är det så egentligen borde väl vara då man ska ta vara på tiden och försöka hinna med så mycket som möjligt, men icke! här eller iaf jag sover mycket hellre bort tiden för hur skönt är det inte att ligga och rulla runt i sängen och dra sig på morgonen, (underbart)

Har fått lite ångest nu de senaste dagarna eftersom jag börjar plugga igen,
men samtidigt är jag glad över att det bara är 4 kurser och bara en termin, så det är inte alls så farligt.
ska försöka satsa på topp betyg och får väl flörta mig till det hos lärarna för min hjärna är inte till så mycket hjälp på den fronten.

I Söndags var vi iväg på en liten bussresa, vi åkte ända till Falkenberg från Trelleborg klockan 10,00 på morgonen.
och jag tänkte,
Äsch, det är väl inte så farligt?
men uuuh vad de var drygt!
tog 3 timmar upp men sedan skulle vi tydligen "rasta" 1 timme och käka lunch/middag vilket kändes meningslöst eftersom man inte var hungig eller sugen på att dröja en hel timme till innan man kom fram.
men när man sedan klev av bussen och hörde musiken en bit bort från vallarna så blev man helt pirrig i kroppen och kände hur glad man blev, både jag och mamma sken upp som solar och promenerade bort mot popcornen!
sedan satt vi bokstavligt talat och gap skrattade under hela föreställningen,  (vi delar intresset av revyunderhållning)
Äh, de var helt klart den bästa jag sett!, eller nja alla är iof bra men denna skrattade man verkligen till kan iof vara för att man satt bara några bänkar ifrån dom och det var en helt klart annan känsla än och se dom på tv!
Nej, nöjda blev vi ! sen var de bara hemresan kvar som väntade på oss och jag tackar de högre makterna för att jag inte tappade humöret, höll en god nivå under hela resa kan iof vara för att jag sov bort en del av tiden.

Det händer även spännande saker här i Sigurdh släkten. min syster som ni alla vet är gravid och spännande nog ligger hon på ystads BB och krystar ut ett litet flickebarn nu , åååh så spännande det ska bli att bli både moster och gudmor vid 20 års åldern är inte fyskam inte!

Nu i sommar har jag även hunnit med att gå till helsingborgsfestivalen, rixfm festivalen var där och vi tyckte vi var värda en utflykt till storstaden.
där såg vi blandannat BWO, STYLE, JANET mfl kommer inte ihåg alla som var där.
men efter det fick jag lite småkärlek till Bwo ingen aning varför, har små gillat deras musik innan och inte tyckt illa om den men nu MÅSTE jag lyssna på deras låtar varje dag för att få upp humöret, man är allt bra skum ibland.

Har haft en konstig känsla den senaste tiden, känns som att det finns något inom mig som bara vill skrika.
Känner sån ilska som inte lyckas ge med sig.
Det är precis som att känna sig nedstämd men på samma gång kunna uppskatta livets ljusa sidor.
Jag förstår inte, men samtidigt vet jag att vi alla har några dagar/perioder som vi känner oss lite nere, man kan ju inte alltid vara på topp.
men jag känner att detta har pågått i en lång period nu, sen i julas.
var så mycket gladare innan och hade alltid kul, samt gjorde en massa saker som fick mig att tycka om mig själv.
nu känns det som att ingenting spelar någon roll längre, all glädje är borta (dock inte alltid)
Upptäckte idag med att datumet 21e följer mig.
det händer så massa saker samt har hänt massa på det datumet så jag börjar bli rädd, men det är dock både bra och dåliga saker.
skumt när sånt händer.

Nej fy klockan tickar och så gör även min livstid, borde kanske göra något vettigare än att sitta här och få träsmak i ändan.
Tror faktiskt det är dags att gå till sängs och dröma om underbara saker.
Och hur mycket jag faktiskt saknar en viss person som jag mer än gärna hade tagt med mig till sängen!

nej godnatt med er!



Ohlala, det är hot !

Vilken fantastisk fin dag det har varit idag.
Det är nästan för varmt för att ha kläder på sig.

Var nere på stranden där jag tog död på lite tid som jag kände att jag ville spendera och vad passade inte bättre än en dag på stranden med sol och bad.
så fick det bli helt enkelt!
nu sitter jag här och känner hur det svider i hela ansiktet, (varför är man så dålig på att smörja in sig!?)
Förövrigt när jag satt där på stranden med fötterna nergrävda i sanden och musik i öronen så kom jag på att tänka på en massa underliga saker,
Man kan väl inte säga att det är första gången som jag låter min hjärna arbeta så det nästan glöder, kan man verkligen ta en pause från alla ens tankar?
man skulle kunna använda sig av en på och av knapp som man själv kunde bestämma när man känner för att anväda sina tankar och funderingar och grubbla på en massa skit saker egentligen.

Jag blir så trött på allt Michael jackson snack, varför sörja någon som man aldrig träffat?
känns det inte ganska meningslöst att hylla honom med en massa sidor i tidningar och samt massmedier som bara väller in massa anklagelser som skulle kommit fram nu när han är död, vad är det liksom!?
nej!, jag håller mig borta..
visst är det sorligt det är det alltid när någon dör, lika sorligt som det är naturligt alla kommer vi dit en vacker dag men den dagen den sorgen!
(positivt tänkande)

Tänkte om man skulle ta sig en liten promenad nu, för att ta vara på de soliga dagarna, vem vet när de är borta typiskt sommarväder går inte att planera något för man vet aldrig hur vädret är!
suck på svenska sommaren.
Har jag tur så blir det ett kvällsdopp ikväll med, har blivit en vana att gå ner till havet på kvällen och bada, härligt! sånt ger vi tummen upp för.

   Bild från idag på stranden, fotbollen är med såklart! ;)

Moving on

Ja, jäklar vilket hopp mellan gångerna som man skriver här.

Allt detdär med studenten är nu avklarad!
äntligen kan man pusta ut och asmtidigt börja planera sitt liv och ta dessa jätte kliven mot en säker och underbar framtid med massa utmaningar och äventyr, visst låter det spännande? synd bara att resan ibland kan vara som en berg o dal bana som gör att man ibland väljer fel vägar i livet, men alla gör vi misstag att inte dra lärdom utav dom är dock ett väldigt stort misslyckade enligt mig.

Det känns lite sådär tomt nu måste jag medge, allt det där med förväntningarna på det sista skolåret och på hur man kommer leva sitt liv utanför skolbänkarna allt det som låg så fruktansvärt långt bort kom fortare än vad man kunde ana.
Jag är så fantastiskt lycklig över att ha gått klart mina skolår och kan nu koncentrera mig på vuxenlivet eller ja, det som så smångingom ska bli mitt vuxenliv.
ibland vet man och allt är då planerat som tec inför nästa skolår man planerar och skaffar sig nya block och pennor sedan säger man till sig själv bestämt att nu ska jag ge gärnet detta året!,
men jaha, när det sedan är gjort och man kanske inte orkade lägga ner så mkt av sin energi på just skolan så blev chanserna plötsligt väldigt små att man skulle ge dig fan på att bli bäst på det man trodde man kunde men när det sen är över, jaha vad händer då?
fick lite "veckan efter" ångest.
Jag vet att jag kan och jag vet att jag är sju sjutton duktig när det väl gäller.
Men jag antar att man aldrig ska se bakåt utan försöker blinka framåt och se nya möjligheter och ta dagen som den kommer.

Jag har en stor dröm som jag vill ska slå in inom snarast, jag vill lyckas med någonting jag vill verkligen visa min duktiga och flitiga sida, jag skiter i den såkalade ångesten som oftast smyger sig på när man som minst vill att den ska dyka upp, jag skiter i alla människor som tvekar och tycker att man ska tänka innan man handlar, (vatusan är det liksom!?) låt drömmarna flöda, låt dom slå in och ge 100% på det som du lyckats skapa, allt tar tid men efter många om och men kan drömmen slå in och du har ännu en gång lyckats och låtit dina drömmar slå in.

Drömmar är väldigt olika och vi har alla olika, att bli berömd är nog den drömmen vi alla drömmer ibland.
vi tror att om vi bara har lite berömelse så kommer alla våra drömmar slå in och vi blir trygga och säkra människor som lyckas med allt!
själv tycker jag det är sorligt att man måste bli berömd för att det ska behöva vara så.
vem vill misslyckas och samtidigt låta hela världen få reda på det?
vem vill synas/höras och försöka hänga med i det nya hela tiden.
hur länge orkar en människa vara höjdpunkten i sitt liv och hur länge orkar de som står en närmast vara med i denna cirkel som bara går runt omkring en om och om igen.
Nej, kändislivet samt berömelse är inget för mig!
men däremot ser jag inget fel i att lyckas så mycket så att man blir publicerad i massmedia.
Det kan väl få innehålla lite i min dröm som jag sakta men säkert vågar drömma mig genom.

Förövrigt är det slut med negativa tankar i mitt liv!
jag tog steget idag nämligen och kommer hädanefter se allt positivt, för det går verkligen bra för mig just nu.
jag älskar livet och kommer förmodligen älska det en väldigt lång period framåt.
Träffat mina drömmars man och jag känner hur känslorna blir starkare för varje dag.
det är just såhär det ska vara!
ta vara på känslor när dom är som bäst, spara dom i ditt hjärta och önska dig inget mer än att få känslorna till att stanna kvar förevigt, vad mer kan man önska sig?



      Studenten 12/6 09 (Minne för livet)

Hell my Darling

Öppna skogar och lång väg att gå, men det betyder inte att det är omöjligt.

Jag sitter nu här mitt i natten, svårt och sova som vanligt.
men inte ska man gnälla för det.
Jag förstår inte varför man alltid ska lyckar få svårt att sova när man haft lov, jag menar det är väl då man borde vara utvilad och redo för nya tuffa tag .. men icke..
Eller jag kan iof bara skriva för mig själv, finns väl säkert någon där ute som piggnar till och ser nya utmaningar framför fötterna.
men ge mig kraften till att orka leva.. okej, det lät lite emo, men inte menat så.
mer en önsketanka på att få energi till att klara av vardagen.
Men man ska aldig klaga, för tänk det finns dom som har de mycker värre än vi.

Det här med juletiden är över nu och jag fick nog aldrig min julkänsla.
Det känns som att hela tanken med julen är meningslös, varför ska det behöva vara på det viset?
okej att det säkert blir bättre när man skaffat familj och är omringad av de man älskar och som betyder mer än själva livet.
men väntan är så lång, och jag tror inte jag är ensam om att känna så.
Väntan på att bli något och att kunna visa vem man är känns väldigt lång och först måste man genomgå en massa utbildningar och strul med livet för att lära sig av sina misstag måste man ju först begå dom.
Mammas råd på mina funderingar var att njuta av livet som ungdom för man är det bara en gång i livet, men liksom om jag nu har njutit i 19 år när tar då väntan slut?
nej, jag vill bli vuxen och leva i min egen värld där jag sätter upp gränser och lever efter hur jag själv vill och anser är bra för mig själv.. ska det vara så svårt att förstå?

usch, tänk vad tiden går långsamt när man har höga förväntningar..
Snart studenten och det är mitt största mål just nu, jag ska kunna ta mig ut på trappan skrika frihet och samtidigt känna hur duktig jag varit som överlevt skoletiden..

mitt stora tomrum i mitt inre är fortfarande inte fyllt utan jag har lyckats åter igen blivit sårad av saningens hårda slag.
det känns inte mer, jag kan inte ljuga för mig själv genom att säga att jag accepterar det men samtidigt vill jag inte bli påverkad av saningen.
Den biten får komma av sig själv och alla säger att tiden läker sår, men tiden som varit kan ingen ta ifrån en och de som sårats då finns förevigt kvar.
Hur ska man då kunna gå vidare när det finns så mycket som egentligen gör ont innerst inne?
Vi alla anser att det är bara till att glömma och gå vidare för visst har vi alla försökt förtränga det som gjort som ondast.
Men att ta itu med problemet som skaver är en stark vilja att bli positivt påverkad av att må bättre.
Så de starka människorna jag kan avslöja är de som tar itu med problemet när det gör som ondast.

Känns som det var evigheter sedan jag skrev här, har haft andra tankar i mitt huvud och helt enkelt glömt bort det, men varför ska man behöva skriva varje dag? meningen med denna är faktiskt att man ska skriva vid behov de som sedan läser får jag hoppas blir underhållna för stunden, annars är det ingen mening med att fortsätta läsa^^
Ja, men whatever.. :D
vill avsluta med att tipsa om en helt underbar låt, So called plan - Red lights ..
enjoy ..





over and out // Emily                                        


Julkänsla, välkommen ..

Kan ens drömmar bli sanna på en natt?

jag har alltid försökt förstå dethär med drömmar och hur gärna man vill att de slår in, men samtidigt kanske vi inte alltid är redo för vad de har att erbjuda när våra drömmar väl blivit sanna.
Jag menar, det vi önskar idag kanske är vår största mardröm imorgon ?
Det kan ju hända att vi önskar något som vi sedan anser vara fel för oss, genom att önska oss prylar för att vi ska må bra för stunden gör att vi känner att de inte betyder något när vi har haft de ett tag.
Vi kan då titta tillbaka på våra pryla och känna oss svaga för att vi hanterade situationen på fel sätt.
vi kan inte alltid få våra känslor smekta med sånt som gör att vi känner oss bra för stunden, för det gör att när vi väl ser tillbaka på de köpen vi gjort anser vi att vi inte var starka nog att ta ansvaret att hantera vår sorg på det sättet som vi kanske borde.

idag är det iaf fredag, wiihaa?
Jag vet inte om det är bara jag, men helgerna betyder ingenting mer.
ledighet in my ass, har man inte skolarbete upp över öronen då?
Men som alla andra helger är man oansvarig och låter de roliga gå förre allt det tråkiga..
såå hemsk känsla som känns så rätt för stunden..

Från det ena till det andra, var är min JULKÄNSLA !? ..
jag minns hur det var för några år sedan när man längtade såå efter julafton, numera känns det som nästan vilken dag som helst, ska det vara så?
(Okej, jag kanske överdrev lite.)
Det är klart att man känner lite för julen och mysigt när alla är samlade och umgås med varandra för en gång skull, men sen tar det slut.
Jag mennar Trelleborg, vilken julkänsla finns här? det vi kallar julmarknad kallar andra för tom fantasi för hur julem egentligen ska framföras.
men jag kan ha fel, men denna besvikelse över att försöka känna lite julglädje gör att man tappar lusten till att ens försöka kämpa.
usch vad jag får julen att låta deprimerande, inte mennat så.
Jag hoppas denna julen blir lika lyckad som de andra, och det jag önskat mig får jag ta vara på med positiv inställning till vad året bjudit på.
jag är så lycklig att detta året snart passerat, så min lycka sker i slutet och allra mest på nyårsafton..

over and out // Emily



                                                                                               

Can´t fight this feeling

Känns som att det var ett tag sedan jag dela med mig av vad som händer i mitt huvud, för en del är det intressant för andra nonsens.
Har inte ritkigt känt att tiden räckte till för att skriva ner några rader, och intresset har väl inte heller varit på topp antar jag.

Det är nästan otroligt hur små händelser kan förändra ens syn på hela framtiden även det små håndelserna som händer just nu.
Vi kan aldrig förutse hur vårt liv kommer se ut om 10 år, men samtidigt är det bara en ursäkt att inte kunna påverka det.
Jag trodde mitt hopp var nere på botten och att min lycka inte kunde kämpas upp, men så plötsligt fanns du bara där,
precis som om du hade svaren på allt jag undrat.
Det är en otroligt stark känsla som jag känner när jag tänker på dit namn, hela jag skiner upp och det känns som att det kommer bli bra nu, det är precis som en röst viskar i mitt öra att de ensama dagarna är slut.
och att även jag har hittat mitt ljus till lyckan.

Den allra största händelsen i mitt liv just nu är att jag ska bli moster, samt gudmor.
Det känns väldigt mäktigt måste jag säga, och allt var så himla oväntat.
min systers leende på läpparna när hon berättade det för mig var som att tusentals änglar spelade ljuv musik i öronen på mig och jag var tvungen att tänka om för att förstå att jag hade hört rätt.
Jag är så otroligt lycklig för dels hennes skull och för vår familj, det kommer bli ett kärleksbarn som kommer bli bortskämd med all den kärlek vi människor har inom oss, och man ska aldrig vara rädd för att visa hur man känner för varandra samtidigt som man aldrig ska överdriva de känslor som vi borde vara tacksamma att känna.
Det var verkligen en väldigt överaskande hädelse som jag bara ser fram emot, kommer hjälpa både min syster och hennes nyblivna "man" att se detta som en lycka.
i vått och torrt kommer jag finnas där för er och hjälpa till med det lilla jag kan.

Det är helt otroligt vad detta året har haft att erbjuda, såna stunder som verkligen har fått mig att nå botten samtidigt som jag har rest mig upp och kännt att jag nästan kunnat lämna marken.
känns helt underbart att året snart är slut och att jag kan få andra möjligheter att se framåt istället för att blinka bak till det som varit och som gjort väldigt ont inom mig..
för det har det verkligen gjort, och det är klart att det sätter sina spår.
men ingenting är kvar för att stanna utan de känslor som väcks när man minns får man lära sig att hantera på bästa sätt och jag känner att jag är redo att lämna det bakom mig nu, kanske skratta lite åt det, om de är okej?
allt jag någonsin velat är att kunna tänka tillbaka på det utan att fälla tårar för de känslor som väcks.
Men det betyder inte heller att jag förtränger det, utan mer accepterar och försöker leva mitt liv på bästa sätt så jag slipper känna en sorg inom mig.

Jag kan inte sluta tänka på hur du hade uppskattat det här med barnet som så småningom kommer, du sa alltid att du längtade till vi växte upp och skaffade oss en familj, samtidigt som du var övertygad om att du aldrig kommer vara med och få uppleva det.
vi brydde oss aldrig om att ta det till oss, samtidigt som vi nu förstår att du hade rätt.
Jag kan inte förstå att du fortfarande finns kvar hos mig hela tiden.
Varje gång jag går förbi dit hem så tänker jag att jag bara vill titta in och se hur du mår.
vi kunde påverka din ensamhet så mycket och det kändes nästan som ett ansvar, nästan som ett måste att titta in eller ringa till dig och höra så allt var bra.
men nu är det så tomt, inga samtal, inga besök, inga kvällar med godisburken på bordet som man inte fick ta för många bitar ifrån.
det går inte med ord att förklara hur tomt det verkligen är och jag kämpar verkligen emot varje dag att inte tillåta mig tänka på det, men det gör bara att jag känner en klump i magen som får mig att vilja glömma dig, jag vill inte längre ha dig i mitt huvud men samtidigt vet jag att du aldrig kommer bort från mig, för du betydde en hel del och det gör du fortfarande.

Tänk vad skönt det hade varit om man tagit studenten till julen istället för sommaren.
Att allt bara hade tagit slut, alla måsten och alla kvällar man måste trycka ner huvudet i böckerna fastän ens hjärna är på ett annat ställe.
Jag tror man kommer tänka tillbaka på det sen när man "ångrar" att man inte la ner mer tid i skolan..
men samtidigt måste man komma ihåg att orken tappade man på vägen, för jag kan med ärlighet tala om att den orken som kanske fanns där för några år sedan..
den är borta förgott allt som har med skolan att göra nu mera är bara så irreterande.
Jag är jämt på dåligt humör när jag är i skolan och allt runt omkring den får mig galen.
men jag har egentligen bara de positiva bitarna att se fram emot, men samtidigt känns de så långt borta.

Nog om det, orkar inte ha de tankarna kvar i huvudet.. (förträngning på hög nivå)

1 december, det känns nästan lite overkligen.
julen är nära nu och det är första julen utan henne.
Men har jag tur kanske jag får uppleva den med en ny underbar person som jag verkligen hoppas att det kommer bli bra med.
Trodde verkligen inte de fanns så underbara personer som jag kunde komma i närheten av eftersom de andra bara har visst hur man sårade.
men jag är verkligen jätte glad att vi kommit varandra så nära och jag tror detta kan sluta med något riktigt bra, jag håller dig varmt om hjärtat änsålånge så får vi se hur det slutar. <3

over and out // Emily
 
  
                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                               

Kort och lagom

www.gratismode.se/?c=387 , Bli medlem och samla ihop poäng ..

Gratis presentkort på gina triccot veromoda osv, enjoy


Förövrigt så har denna dagen varit väldigt lång och grå, efter 3,5 timmars psykiatri känner man att man faktiskt lever^^
men man ska inte klaga, de kunde varit mycket värre ..
Imorgon är det nationella i svenska B och jag är väldigt nervös. varför vet jag inte riktigt men det med prov känslor väcker massa känslor inom en och det är väl därför jag känner såhär inför det provet^^ eller vad man ska kalla det för.
Var precis ute på en mysig promenad i höstmörkret.
Väldigt mysigt faktiskt, synd bara att man inte har någon loverboy att gå brevid när det blåser kalla vindar och man har sådär söta rosenröda kinder.
Ajja den tiden kommer väl till mig med så småningom jag känner inte att hoppet är helt ute när de gäller kärlek.
Ska bara ta loss tummarna och koncentrera mig på det, men känner samtidigt att det inte finns tid eller ork just nu.
Så det får helt enkelt vänta.

Over and out // Emily
 

                                                                                   

Till minne av dig min kära !

When i neded you the most you were nowhere to be found,
But, i still hung on, Just hoping for my love to come around.
Every time you messed with my head,
All the things you did and you said, se my scars spell out your name and ...
Your paralyzing me.



Denna fredag sitter jag här i min ensamhet och lyssnar på musik som på något sätt väcker mitt intresse.
Den behöver inte alltid vara bra, men den ska kunna betyda något som väcker intresset att lyssna på den och framförallt texten.
Idag har det varit en dag som först varit långt ner men som samtidigt har kunnat jobba sig uppått och nu känner jag mig ganska positiv faktiskt.
Natten har varit väldigt jobbig, fanns mycker tankar i mitt huvud som jag bara ville bli av med.
Saknade av min farmor blev väldigt stark där ett tag och jag kände nästan att all ångesten föll över mig.
men det var inte mer än vad jag kännde att jag kunde hantera.
Klart det väcker några tårar och lite smärta i magen, men sålänge man samtidigt försöker se det positiva och ser hennes bästa i det hela så känns det gensamt bättre.
Men det är så mycket man skulle vilja ändra på, och det kommer man inte på förän det är försent.
Jag skulle vilja få tillbaka med kontakten och de "jobbiga" samtalen som hon ringde varje dag för att höra hur man mådde och hur det gick i skolan.
Hon brydde sig verkligen och det märkte jag inte förän hon var borta.
Jag såg bara de negativa bitarna på när hon kunde beklaga sig över att man var slarvig och att man aldrig åt i matsalen vilket var ett väldigt stort bekymmer för henne, för mig var det bara jobbigt och lyssna på och jag stängde gärna av öronen för att slippa höra hennes röst.
Samtidigt som jag nu sitter här och väntar på att telefonen ska ringa och att jag får höra hennes röst igen.
Det var ett bra tag sen och 21/4-08 är inristat i mitt hjärta.
Saknade blir bara starkare och starkare för varje dag som går och ju fortare allt flyter på blir hennes röst svagare och svagare och snart kommer jag inte ens minnas hur hennes röst lät.
livets gång går tyvärr bara på ett håll, ibland inser man inte vad som har hänt förän det gått flera månader.
Vi alla tar dagen som den kommer och vågar inte tänka på hur morgondagen kommer bli, men för att skydda sig mot sorg så bör man leva både i nuet och vara beredd på det som komma skall, på så sätt blir det inte en stor chock som gör att följder av efterfrågor som varför hände detta just mig?
vi blir på bågot sätt förberedda på att vad som hellst kan hända och det finns ingenting vi kan göra åt det.

Det är verkligen helt sinnes sjukt, detta året har varit fullt med "överaskningar" och jag har många gånger bara velat ge upp.
Men det finns något starkt i oss alla som brinner när vi möts av motgångar, de som stannar till o lyssnar till de och samtidigt upplever att det är dags att kämpa istället för att anser att de nått botten är väldigt starka.
Det dras vid nyår och mitt nyårslöfte de senaste åren har varit "att jag hoppas detta året har bättre tider att bjuda på" men då har jag även haft mina stunder där jag kännt att jag nått botten.
men jag ser inte de som något negativt utan mer som en utmaning som gör mig starkare och på något sätt prövar mig att nå den starka känslan som finns där inom mig och alla andra.
Se inget hinder som en svaghet utan lev i nuet och känn att om ni vågar gå emot de som är svårt så kan ni även stå tryggt på våra två ben när nästa motgång möter oss.
För det är väl de livet går ut på?
motgångar och ljusa tider, ingen kan varken påverka eller ändra det utan det är som individ vi stärker våra inre känslor och klarar av att ta hand om oss själva när livet känns som mörkast.

alla har vi en slags nyckel till framgång finn den och ni behöver aldrig mer kämpa på att finna rätt väg när den finns framför er i längtan till den framtid ni söker och känner är rätt för er själva...






                                                          


Bleeding Love

Nattens beskymmer ger mig problem med att sova.
Blir pigg av alla tankar som snurrar i mitt huvud och tänkte ge internet en chans att bli trött, men icke!

Denna dag har inte haft så mycket att erbjuda mest tagit det lungt och öppnat min psykiatribok i hopp om att lära mig något nytt.
men jag antar att det inte gick som förväntat.
Borde anstränga mig mer, och tycke jag var duktig när jag hade suttit en hel timme med näsan nertryckt i boken men inte lärde jag mig så mycket utav det.
Gav mig bara ännu mer ångest när jag stängde den och visste att jag inte kommer öppna den igen på några timmar.
Jag borde lägga alla min krafter jag har på skolan och alla dessa prov vi har, men istället försöker jag borförklara mig med att jag behöver så mycket  mer av annat än vad jag behlöver en utbildning som gör att jag kommer någon vart i livet.
jag vet mycket väl att jag har min chans nu och det är enbart jag som kan ta den eller skita i det, och skiter jag i det får jag leva med konsekvenserna.
Men det är så mkt snack och lite händelse så man tröttnar på att tänka de tankarna som man gjort så många gånger förut.
Jag ska ta tag i mitt liv, men väntar bara på rätt tillfälle.

En veckas lov har som sagt inte varit dumt, synd bara att den snart är över och de vanliga vardagslivet börjar åter på nytt.
jag är extremt trött på att allt ska vara samma sak varje dag.
Varför kan man inte leva ett slags liv med olika förväntningar för dagen som kommer istället för att vakna och förstå precis hur denna dagen kommer se ut och hur allt kommer vara som vanligt när man sedan ska gå och lägga sig för att vakna upp i en samma vanlig dag som man brukar.
Inte konstigt att man tappar livsglädjen, right?

Jag förstår inte heller hur jag lyckas få alla mina blogginlägg så negativa, betyder det att jag är en nedstämd människa eller har jag helt enkelt tappat glimten till de positiva i mitt liv?
Blir lite små kris när jag läser igenom det jag skrivit, inte mennat att de ska framstå som att allt är hopplöst och livets glada dagar tagit slut och att detta ska vara en slags sökande på de nya som kommer i min framtid.
För väl försöka komma på en slags lösning..
Antar att man kanske måste först vara nere på botten och vända för att både kunna uppleva det positiva med livet samt det som är fruktansvärt och svårt.
inte alla som riktigt vet hur det är att hamna på botten av livets ände, jag är en av dom.
hur ska man kunna veta hur det känns att inte vilja vakna på morgonen för att man känner att allt är så fruktansvärt meningslöst, hur ska vi samtidigt kunna hjälpa de människor som inser att deras liv inte leder någonvart och att de aldrig mer kommer hitta glädjen i det som kallas för framtiden, jag tror inte det är upp till oss att "hjälpa" dom ur deras kriser eller vad man ska kalla deras mående, utan mer upp till de själva att kunna resa sig upp fastän man känner att man ligger ner på marken och andra sparkar på en..
Usch, jag kan ibland känna en klump i halsen när jag ser en annan människa må dåligt vet inte om det kan bero på att jag anser att människan är svag nog att inte kunna hantera sina känslor eller helt enkelt gett upp för snabbt.
eller så beror det bara på att jag vill få denna människa till att hitta glädjen som jag vet finns där hos oss alla.
Bakom en negativ känsla väntar en positiv överaskning, tappa aldrig hoppet över att finna lyckan för den kan finnas bakom nästa hörn som du passerar.

Nej, nu blir det väl kanske lite lättare att försöka falla i sömn, har en dag imorgon som ska upplevas och jag vill ta vara på alla stunder jag kan få i mitt liv, så man slipper sitta och bekymra sig över vart alla ens år tagit vägen när det är försent att ändra på det som varit.
Ta hand om varandra och tänk på att ta hand om även de som ni oftast inte brukar se.
på så sätt får vi alla en helhet och vi kan alla känna oss som människor och inte som ett objekt som bara finns där vid sidan om ert perfekta liv.


over and out // Emily .

                                                                                          
 


Ett steg närmre framgång

Var ett tag sedan jag skrev några rader här.
men jag har kännt att tiden har svikit mig och jag har haft mycket att både göra och hinna med, min ursäkt är sista året på gymnasiet så förstår ni nog resten själv.

Jag har ett svagt hopp inom mig att detta kan vara den rätta, vi började skriva när ingen av oss visste vem vi var eller var vi kom ifrån, vi visste helt enkelt ingenting.
Jag vägrar ge upp, vill träffa dig och sen får vi se efter det.

För övrigt mår jag skit idag, har feber och förkylning och det känns som att det är typiskt eftersom lovet precis har börjat.
Varför ska det alltid vara så? , gah.. men men jag överlever som vanligt.
Även om min helg inte ser ljus ut så blir den i ensamhet och förhoppningsvis piggnar jag till och blir frisk igen till veckan som kommer, vi får helt enkelt hoppas på det bästa.

Ny piercing tid är även bokad, och jag känner mig väldigt nervös över detta.
får hoppas smärtan går över på ett kick och att resultatet blir lyckat.
Även bestämt mig att denna gången får det bli en ring istället för stav, för de som ville veta.

skänkte även en stund åt kyrkogården idag, gick dit med en klump i magen efter att få se min farmors begravningsplats.
tänkte mest "hämta nya krafter" och försöka samla mina känslor.
När jag väl kom fram till gravstenen insåg jag att jag fortfarande inte var redo att gå vidare från detta.
Även om jag har accepterat att hon är borta känns det jobbigt att inte ha henne nära mer, hon fanns där alltid och även om våra stunder inte alltid var glädjande så lyssnade jag alltid på hennes ord och hennes förnedrande stämma på rösten.
Jag saknar den tiden jag slet ifrån mitt vardagliga liv för att gå och hälsa på henne när jag visste att hon satt i ensamhet.
men samtidigt hade jag alltid svårt att dra mig därifrån eftersom jag gillade de stunderna när man var ett barnbarn som bara fick vara "liten", hon bjöd på godis ifrån skålen som alltid var halvtom, den skålen finns i mitt rum idag tom liksom alla ord ifrån hennes stämma.
Jag saknar henne så oerhört mycket, lika lätt som det är att vara efterklok så är det att ta vara på stunderna man har, man vet aldrig när den sista stunden är kommen och när det väl händer så ändras allt på ett ögonblick.
Det ända jag vill just nu är att hon ska finnas med i min själ och vara stolt över det liv jag ensam kommer bygga upp, samtidigt som jag har hennes tankar i mitt bakhuvud som påverkar mig oerhört mycket, jag vill bara hon ska veta att hon är otroligt saknad.

                                                                                                              

                                                                

Tidigare inlägg
RSS 2.0